Nederländerna vill minska statsförvaltningen med 25 000 tjänster. Kan Sverige gå samma väg?

Nederländernas regering planerar att minska antalet statliga heltidstjänster med omkring 25 000 fram till 2035. Det motsvarar nästan 16 procent av den berörda statsförvaltningen. Artificiell intelligens ska bidra till effektiviseringen, tillsammans med förenklade regler, automatisering och förändrade arbetssätt. Samtidigt har Sverige som ambition att bli världsledande på att använda AI för att effektivisera offentlig sektor. Vad innebär utvecklingen för framtidens offentliga arbetstillfällen?

25 000 färre tjänster inom tio år

Den 26 oktober presenterade Nederländernas regering ett omfattande program för att skapa en mindre och mer produktiv statsförvaltning. Målet är att minska de årliga kostnaderna med 3,5 miljarder euro till 2035. Det motsvarar enligt regeringens preliminära beräkningar omkring 25 000 heltidstjänster.

Den nederländska statsförvaltningen hade drygt 160 000 heltidstjänster vid utgången av 2025. Besparingarna ska genomföras under flera år och fördelas olika mellan myndigheterna. Polis och försvar omfattas av undantag, medan vissa andra verksamheter kan behöva genomföra mycket stora personalminskningar.

AI är en viktig del av omställningen. Regeringen vill använda tekniken för att automatisera arbetsuppgifter, förbättra medborgarservicen och öka produktiviteten. Under första kvartalet 2027 ska konkreta mål och besparingsplaner för AI presenteras.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan ambition och resultat. De 25 000 tjänsterna är en uppskattning av effekten av hela besparingsprogrammet. Det finns ännu ingen offentlig beräkning av hur många arbetstillfällen som specifikt kommer att försvinna till följd av AI.

Regeringen varnar själv för att överskatta AI

En särskilt intressant del av regeringens skrivelse till parlamentet är erfarenheterna från tidigare effektiviseringsprogram.

Trots omfattande digitalisering och automatisering under de senaste tjugo åren har de förväntade personalbesparingarna ofta uteblivit. I stället har nya arbetsuppgifter, ökat kompetensbehov och fler externa konsulter bidragit till fortsatt tillväxt.

Regeringen bedömer därför att generella effektiviseringar bara kan stå för ungefär en tredjedel av besparingarna. Resten kräver politiska beslut om vilka uppgifter staten ska förändra, minska eller upphöra med.

Det visar hur långtgående omställningen kan bli. AI kan förändra själva behovet av mänskligt arbete, men resultatet beror också på vilka uppgifter en organisation väljer att fortsätta utföra.

Sverige har redan satt kursen

I Sveriges AI-strategi från februari 2026 uttrycker regeringen en tydlig ambition. Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI för att öka kostnadseffektiviteten och samtidigt höja kvaliteten och servicen i offentlig förvaltning.

Potentialen beskrivs som mycket stor. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, har tidigare hänvisat till en beräkning på 140 miljarder kronor i årlig nytta vid ett omfattande införande av AI. Beräkningen är gammal och osäker och omfattar bland annat produktivitetsvinster, ökade intäkter och minskade utbetalningar. Den kan därför heller inte översättas direkt till besparade tjänster eller minskade personalkostnader.

Utvecklingen har redan inletts. Under 2025 redovisade 25 svenska myndigheter sitt arbete med AI. Resultaten visar både effektiviseringar och betydande utmaningar. Under 2026 har regeringen dessutom gett Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att etablera en gemensam AI-verkstad för den offentliga förvaltningen.

Sveriges strategi betonar särskilt att AI ska frigöra tid för vårdpersonal, lärare och socialsekreterare att ägna mer tid åt människonära arbete. Men effektiviseringar inom administration, handläggning, analys och andra kunskapsintensiva arbetsuppgifter kan också påverka framtida rekryteringar och personalbehov.

Vad händer med jobben i Sverige?

Enligt Arbetsgivarverkets statistik arbetade drygt 302 000 personer vid svenska statliga myndigheter under 2025. Det är en annan avgränsning än den nederländska statistiken och siffrorna är därför svåra att jämföra direkt.

Till detta kommer kommuner och regioner, där AI kan få stor betydelse för framtidens personalbehov. Samtidigt visar SKR:s personalprognos att äldreomsorgen kan behöva omkring 66 000 fler anställda fram till 2033 till följd av den demografiska utvecklingen, om verksamheterna fortsätter arbeta som i dag.

Sverige står därmed inför två parallella förändringar. Vissa verksamheter behöver fler medarbetare, medan AI och automatisering kan minska behovet av personal inom andra områden. Hur dessa förändringar ska hanteras blir en allt viktigare fråga för politiker, myndighetsledningar och arbetsmarknadens parter.

Effektiviseringens konsekvenser behöver diskuteras

Nederländernas planer visar hur AI kan bli en del av konkreta politiska beslut om den offentliga sektorns storlek. Teknikens ekonomiska potential börjar kopplas till budgetar, organisationsförändringar och framtida bemanning.

Sverige har höga ambitioner för AI i offentlig sektor. Nästa fråga är hur produktivitetsvinsterna ska användas. Ska de framför allt leda till förbättrad service, kortare handläggningstider, minskad arbetsbelastning eller färre anställda? Olika verksamheter kommer sannolikt att göra olika prioriteringar.

Det är också viktigt att diskutera vad en omfattande automatisering betyder för kompetensförsörjning, nyrekrytering och möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden.

Nederländernas beslut gör en sak tydlig: Frågan om AI och framtidens offentliga arbetstillfällen behöver diskuteras långt innan de konkreta personalförändringarna genomförs.